Direktlänk till inlägg 22 februari 2017

Kräksjuka

Av Anhörig - 22 februari 2017 09:34

Förra veckan härjade vinterkräksjukan på T´s boende. Med anledning av Alla hjärtans dag hade jag köpt en ask med chokladhjärtan till honom, men mitt besök blev inte så långt som jag tänkt med tanke på smittorisken. Personalen berättade att han hade kräkts rakt ut över matbordet dagen före, vilket förmodligen skapade gott om elaka, små, angreppslystna magsjukevirus i matsalen, kan jag tänka mig.


När T ska svälja, framför allt flytande, sätter han oftast i halsen; vilket på ett mycket otrevligt sätt resulterar i att han sprutar ner sin omgivning med mat, saliv och snor. Sitter man vid sådant tillfälle mittemot honom, får man sig själv och maten duschad med hans upphostningar. Av samma anledning sitter han, sen ganska länge, ensam vid ett eget bord. Kanske är det snart dags att tillsätta förtjockningsmedel till allt han dricker, så han lättare kan svälja vätska.


 



I går gjorde jag ett nytt försök att hälsa på T med risk för att dra på mig magsjuka. Nu var alla patienter på avdelningen friska, endast en i personalen var hemma för att kurera sig. T lutade snett åt vänster i rullstolen, trots personalens försök att räta upp honom. Hans högerhand är antingen hårt knuten eller så är fingrarna spastiskt utsträckta i en konstig, spretande pose.


Jag gjorde mig en kopp the, som jag brukar, och satte mig mittemot honom. Hans kontaktperson ställde påpassligt fram en kopp kaffe till honom och jag började som vanligt att försöka hålla igång ett ensidigt samtal. Han lyssnade snällt och hans läppar rörde sig i ett försök att säga något. Inga ord kom fram ur hans mun; men därinne såg jag massor av gulgrönt slem därinne. Läpparna bar spår av intorkad slem. Jag uppmanade honom att dricka sitt kaffe; men han lyfte bara koppen till munnen, drack inte, utan ställde sedan ner koppen på bordet igen. Denna stereotypa rörelse upprepar han ofta, när han ska äta eller dricka. Man måste mycket bestämt, säga åt honom att dricka och svälja också. Jag manade på för att han skulle skölja ner allt frånstötande slem som rosslade i munnen på honom. Han fick även ett glas vatten – kanske skulle det vara lättare att svälja då. Nästan varje klunk jag lyckades få honom att dricka, resulterade i en hostattack som duschade mig med det han hade i munnen. Åh, va jag hoppas, att han inte är medveten om hur äcklig han är.


Hoppas att slemmet i munnen beror på hans genomgångna magsjuka med tillhörande efterförkylning, annars finns risk att han kommer kvävas i sitt slem. Samtidigt slår det mig, att det kanske är just så här han kommer att dö.
  

Ännu har jag inte fått vinterkräksjuka!

 
 
Åke

Åke

1 mars 2017 23:51

Vad jag tycker du är stark på många sätt. Du måste vara en ren underbar person som dels tar dig till akt och hälsar på. Sedan tydligt beskriver hur T har det. Några kanske skulle uppfatta dig som något negativt att du skriver om detta... men som jag sagt så många gånger tidigare: Det är endast du som kan bestämma över din situation. Jag fick ett oroväckande telefonsamtal igår, de ringde på mina bägge mobiler men jag kunde inte ta det just då (var inne i ett arbetsrelaterat samtal) Ringde upp så fort jag bara kunde... min mor hade hittats sittande på golvet på lördag morgon, var slagen blå i ansiktet. Hade tänkt besöka henne på måndag men jag mådde dåligt (gick hem från jobbet vid 12) var rädd att just smitta henne med någon influensa... Dom kom på det på tisdagen så man inte skulle bli rädd... nu hade lillebror redan besökt henne på söndagen... men det kanske vart mer blåsning på tisdagen också då... Jag har varit rätt nöjd med vården... hitentills... ibland känns det som en förvaring typ... Sköt om dig.

http://www.nacka144.se

 
Astrid Ahlberg

Astrid Ahlberg

14 mars 2017 23:15

Det låter verkligen förfärligt, arma T. Tycker själv att det måste vara det värsta sättet att dö på, att kvävas. Paniken när man inte får luft tillräckligt ... Förhoppningsvis kommer döden med en gång, helst i sömnen.

http://astridahlberg.blogspot.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anhörig - 27 mars 2018 08:26

    Det är nu 1½ vecka sen Thomas dog. Det tog drygt en vecka från det att vi insåg att han var terminal, så det gick väl ganska fort egentligen. Han slutade helt enkelt att äta, inte medvetet tror jag. Inte så att han tänkte att om jag slutar a...

Av Anhörig - 17 mars 2018 19:16

      Idag skiner solen så vackert och temperaturen snuddar vid nollstrecket. Vid horisonten ser man svarta moln innehållande snöbyar. Det känns ännu så overkligt - i morse 06:14 drog T sina sista andetag. Det har varit en lång och svår färd m...

Av Anhörig - 14 mars 2018 07:22


    T är nu terminal och vi har turats om att sitta hos honom. Snart är det min tur att vaka. Så många gånger jag stått bredvid en anhörig och försökt trösta och förklara, nu sitter jag där själv. Personalen här är så fina och hjälpsamma.  ...

Av Anhörig - 10 mars 2018 19:07


    I tisdags meddelade jag T´s anhöriga att han nu var märkbart försämrad. Att ta det beslutet är ett avgörande byggt på yrkeserfarenhet. Men det är också en viss chansning, man kan aldrig veta helt säkert. Det är en konst av den högre skolan o...

Av Anhörig - 6 mars 2018 16:00


Nu ser jag en märkbar försämring från tidigare, T är smalare och längre bort i sin egen värld. Han ligger i sängen på sin vänstra sida. Så liten han har blivit, så tunn och hjälplös. Hans ögon möter mina, men det är tomma ögon, som inte begriper vad ...

Skapa flashcards